300-101 pdf 200-310 pdf 210-060 pdf 200-355 pdf 640-911 pdf 300-075 pdf 300-208 pdf 300-070 pdf 300-360 pdf 642-998 pdf
Person i kostym som tittar på sitt armbandsur

Stämpelklockor

Välkommen att stämpla in i Det ligger i tiden!

Stämpelklockorna i utställningen är symboler för hur vi ser på tid som något kvantitativt med ett ekonomiskt värde.  Stämpelklockor började användas under industrialismen när industrier växte sig stora. Varor massproducerades och arbetet organiserades på ett sätt som ställde nya krav på arbetarna. Man fick inte längre betalt för det man hade producerat utan för hur lång tid man hade arbetat. Tid blev pengar. Stämpelkockor var ett effektivt sätt att hålla reda på hur länge man hade arbetat.

Det är inga vanliga stämpelklockor som finns i utställningen. Genom att interagera med dem lämnar du ett unikt avtryck i utställningen. Stämpelklockorna genererar en grafisk bild som påverkas av hur du rör dig i utställningen och hur du svarar på olika frågor i stämpelklockorna.

Stämpelklocka på jobbet- Bra eller dåligt?

 

Arbetare i Storbrittanien 1940 står i kö vid stämpelklockan

 

Stämpelklockor används på många arbetsplatser än idag. Vi ville veta mer om hur det är att använda stämpelklocka. Ungdomar som har varit med och gjort Det ligger i tiden intervjuade människor de kände som har använt stämpelklocka.

Magdalen 50år, har tidigare arbetat på posten.

Intervju av Fanny Söderlund.

Hur fungerade stämpelklockan på ditt jobb?

Man fick ett stämpelkort, precis som det är på film, och stoppade in det i en maskin som registrerade tiden.

Blev det kö?

Nej, sällan. Det var ett spann på en eller två timmar då man kunde stämpla in och ut. Därför blev det ingen kö.

Vad tyckte du om att använda stämpelklocka?

Det kändes rättvist. Ingen kunde fuska och man fick pengar efter den tid man arbetat.

Det var bra att man kunde få exakt så mycket pengar som man förtjänade. Inget rundades av uppåt eller nedåt.

 

Tommy 49 år, f.d. elektriker på Volvo

Intervju av Linnéa Johnsson

Hur fungerade stämpelklockan på ditt jobb?

Man stämplade in med ett personligt stämpelkort på morgonen, kvällen och vid varje lunchrast. Stämpelklockan var en grön låda med en vit klocka på. Det fanns fack bredvid där man hade korten. Korten var oftast tvåveckorskort. De hade veckodagar och tidslag på. Kom man en minut för tidigt så stämplade maskinen svart. Kom man en minut för sent stämplade den rött. Samma sak var det när man skulle gå.

Blev det kö?

Ja, precis innan klockan sju blev det kö. När man skulle gå hem stod de och väntade på exakt klockslag. Klockan fyra kunde man gå hem utan att det stämplade rött. Det brukade inte vara någon som stod och kollade. Ibland kunde man stämpla in åt varandra när vi hade gemensamma stämpelkort. Var man en kvart sen kunde man ringa en kompis och säga till dem att stämpla in åt en.

Vad tyckte du om att använda stämpelklocka?

Det kändes som ett kontrollsystem. Ibland kändes det jobbigt att vara så nära bevakad. Men det var mest bra eftersom alla försökte komma i tid, man kunde inte komma undan med att lura stämpelklockan. Stämpelklockan var inte uppskattad. Om man var klar med sitt arbete tidigare fick man sitta och vänta tills klockan var fyra. Det är mycket friare att inte vara tvungen att stämpla in och ut.

Erik 44 år, har eget företag inom industri

Intervjuad av Linnea Gradin.

Hur fungerade stämpelklockan på ditt jobb?

Man hade ett beige avlångt stämpelkort med rutor där man stämplade. Så skrev man sitt namn överst, satte i kortet i stämpelmaskinen och tryckte ner det. Maskinen var inställd på rätt datum så att stämpeln kom i rätt ruta. Stämpeln visade år, månad, dag och timme. Varje avdelning hade egen stämpelklocka som ca 40 personer delade på varje skift. Det var ett stort område där vi jobbade. Det fanns flera stämpelklockor. För att spara tid kunde man använda den som låg närmast bilen. Man hade ett eget fack att lägga sitt stämpelkort i men jag tog ofta med mig mitt om det skulle vara så att jag var 5 minuter sen på morgonen.

Blev det kö?

Eftersom man jobbade i skift så var det inte så många där på samma gång. Så nej, jag har inget minne av att det blev kö.

Hur var det att använda stämpelklocka?

Jag tyckte det var rätt bra med stämpelkort. Det var smidigt att använda. Vid försening kunde man jobba över eller använda komp-timmar. Det hade varit bra att använda stämpelklockan än idag som ett komplement till tidsrapportering. Det hade varit enklare att administrera lönehanteringen. Man får det svart på vitt och det är svårare att fuska. Jag förstår inte riktigt varför man känner sig ”jagad” av att använda stämpelklocka. Jag har aldrig upplevt det som något negativt. Även när man jobbar med flextid så hade stämpelklockan underlättat när det gäller att hålla reda på hur mycket man har jobbat. Nu finns det ju till och med enklare versioner av stämpelklockor på Smartphones som är länkade till företagets administrationsprogram. Det enda jag upplevde som dåligt med stämpelkort var att för varje påbörjad period (6 minuter) som man kom försent så drogs den kvarvarande tiden från den perioden bort. Men gick du en minut efter så fick du inte en hel period på sex minuter. Det var krångligt att kompensera för förlorad tid.

Olle , 47 år,har tidigare jobbat skift på en fabrik

Intervjuades av Sara Dahlberg

Hur fungerade stämpelklockan på ditt jobb?

Jag fick stämpla in när arbetstiden började och ut när skiftet var slut. Stämpelkortet var en avlång papperslapp där små kvadrater representerade varje gång man stämplade in. Det enda som trycktes på kortet under tiden man stämplade var det specifika klockslaget. Det var väldigt viktigt att man kom ihåg att stämpla ut annars såg det ut som att man fortfarande var kvar i fabriken. Om något skulle hända och fabriken behövde utrymmas så skulle teamet som utrymde lokalerna leta efter personen. Det var viktigt att stämpla in så att folk visste att man befann sig inne på området. En gång varannan vecka byttes stämpelkorten ut men detta var inget som arbetarna behövde hålla reda på själva eftersom arbetsgivaren gick och samlade in korten. Sedan skrevs lönerna ut enligt tiden som var antecknad på stämpelkorten.

Hur var det att använda stämpelklocka?

Det var ingen som tyckte det var något konstigt eftersom det tillhörde rutinen. Ingen ville gå obetald så ingen ifrågasatte systemet. Självklart fanns det en bestämd tid då varje arbetare skulle stämpla in och ut men detta var det inte heller någon som ifrågasatte utan det var bara något man gjorde.

 

Ture 68 år, har arbetat på fabrik i 40 år

Intervju av Hanna Hansen.

Hur fungerade stämpelklockan på ditt jobb?

När jag började jobba användes ett kort som drogs i maskinen när man skulle stämpla in. När jag slutade var det en elektrisk tagg som gällde men den hade samma funktion som kortet. När jag började jobba var själva maskinen ganska stor, gjord av plåt med en inbyggd analog klocka. Idag är det en väldigt liten platta med en digital klocka på. När jag började jobba stod det ibland någon som vaktade stämpelklockan på morgonen, det var sekreteraren eller chefen själv, för att se till att allting gick rätt till och att man inte fuskade och stämplade in åt varandra.

Var det kö?

Ja, det var ofta köer när man skulle stämpla in innan 06.30. Vid 06.20 brukades det bilda kö för att folk inte ville komma för sent. Man förväntades även stämpla ut vid 15.30, så runt 15.25 stod alla runt stämpelklockan och väntade på att de sista fem minuterna skulle passera. På senare år, när systemet blev mer modernt och stämplingen kunde gå snabbare, minskade köerna.

Vad tyckte du om att använda stämpelklocka?

Det var både bra och dåligt. Det var bra motivation att komma i tid till jobbet eftersom chefen kunde märka att du var sen och det kunde bli ett avdrag på din lön om du var försenad. En dålig sak var att du inte fick betalt om du jobbade övertid. Om du stämplade in 06.15 istället för 06.30 fick du ändå inte betalt för de extra 15 minuterna. När jag slutade arbeta var de inte riktigt lika stränga med att man skulle komma exakta tider. Du fick lön på hur länge du hade jobbat så du kunde vara mer flexibel med när du kom och gick.

 

Peter arbetar på IT-avdelningen på ett företag

Intervju av Emma Widerberg Fisher.

Hur fungerade stämpelklockan där du arbetade?

Det var ett liten kort med en papperslapp som man tryckte ner där tiden stämplades in, en rektangulär kartongbit med dagarna i olika spalter. Stämplade man in på måndag så fick man tiden för instämpling i spalten för den dagen. Ibland stod det kontrollanter som tittade så att man stämplade sitt eget kort. Folk fuskade och bad kompisen stämpla ut senare åt en.

Var det kö när man skulle stämpla?

Ja, ibland när folk satt och väntade på att få sluta, oftast på fredagskvällarna.

Vad tyckte du om att använda stämpelklocka?

Det var bra eftersom man visste hur länge man jobbat. Den räknade ut hur mycket man skulle få betalt. Nu kan vissa jobba över och ändå bara få betalt för 8 timmar. På fredagarna kunde man sitta och väntade på att få stämpla ut. Alla ville hem. Man lämnade sin arbetsplats en halvtimme innan man fick stämpla ut för att till exempel duscha eller packa ihop sina saker. Jag var tvungen att gå en bit mellan stämpelklockan och min arbetsplats, vilket gjorde att jag fick betalt även om jag inte arbetade. Det som var bra var att det höll reda på tiden man varit där och betalningen. Det dåliga var att en timme var uppdelad i 6 perioder med 6 min i varje period. Om man kom 07:01fick man inte betalt förrän 07:07. Man förlorade 6 min av lönen. Det är lite friare nu utan stämpelkort. Jag har flextid nu och kan komma och gå när jag vill. Jag stämplar in fortfarande men med datorn. När jag loggar in på datorn stämplas jag in. Jag redovisar min tid, vad jag gör. Det är under eget ansvar. Med stämpelkort är man mer övervakad. Jag blir behandlad mer som en människa nu, inte som en robot.

 

Lisa Sjöblom 18 år, arbetar ibland på en fabrik med stämpelklocka. Hon beskriver hur det är:

”Man stämplar in när man kommer och ut när man går hem. På så sätt har man exakt koll på hur länge man har varit på jobbet. Istället för en ”tag”, som ofta används, så har man en personlig kod som man loggar in med. Det enda man behöver göra när man kommer på morgonen är att slå in sin personliga kod på fyra siffror och sedan fortsätta upp för trapporna. Väldigt smidigt tycker jag. De olika byggnaderna har egna instämplingsklockor så det blir aldrig kö eller så. Lika smidigt är det på eftermiddagen när man ska stämpla ut. Då slår man bara in sin kod igen och så registreras tiden man varit på jobbet. Jag har även haft jobb där man inte behöver stämpla in eller ut. Då känns det verkligen som att man har mer frihet över sina arbetstider. Fem minuter hit och dit spelar liksom inte så stor roll. När man måste stämpla så vill man såklart vara så noga som möjligt för att det inte ska bli en stor summa tid i slutet. Det känns faktiskt seriösare och effektivare med stämpelklocka. Särskilt på en arbetsplats med många anställda, som på fabriken jag jobbade. Där är det är folk i produktionen, på lagret och på kontoren. Det skulle vara nästan omöjligt att hålla koll på de anställdas arbetstider om det inte vore för stämpelklockor.”

 

Källa: Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar.1979. Den kultiverade människan. Lund: Liber

Foto: Jag kan köpa allt, utom tid av Anna Winér, A Day in the Life of a Munitions Worker, Britain, 1940 av Ministry of Information Photo Division Photographer [Public domain], via Wikimedia Commons